Du..

..som läser mina tankar!

Denna kvällen hade JAG bestämt att jag skulle ha lite egentid.
Enda anledningen till det var FÖR älsklingens skull. Jag skulle sitta o muttra i soffan och tycka synd av mig själv. PMS - a bitch! Små saker irriterar mig så jävla mkt denna tid i månaden, o även fastän jag förvaRnar Tomas och han så snällt tittar på mig med förstående blick, med dom där vackra ögonen, så hugger jag likt en huggorm för INGENTING! Usch jag blir hemsk. Varav jag då också vill försöka underlätta för älsklingen, genom att helt enkelt låta han vara. Och ha, min egna tid.

Så sitter man där.. i soffan. Ensam. Något jag inte har problem med oftast. Rätt skönt ibland t.o.m. Gnager på överblivna chips som jag "råkat" glömma låg i ett skåp, och "råkade" komma på att jag hade. Hänger lite vagt med i filmen medans jag bara känner; Jag behöver DIG! Jag behöver DINA kramar, DIN förjävligt-underbara famn som får mig att känna mig sådär lugn o trygg som bara DU kan..

Vad händer??
Telefonen ringer, det är Tomas. Efter lite småprat säger han -Det är så tomt utan dig! Då smälte jag.. försökte hålla god min och mitt jävlaranamma att jag klarar mig själv. Samma stund slinker det ur mig -VILL DU KOMMA HIT?? Varpå han nappar direkt! Så kan det gå. Jag är tydligen älskvärd trots mitt sinnesförvirrade tillstånd..PMS. Den ni! :)
Snart är han här.. mys i soffan! <3